Vad är en bra lärare?

Kan man bli en lärare eller föds man till en lärare? Jag tror att alla kan bli lärare men att en del har personligheten till att göra läraryrket enkelt. Oavsett hur mycket en person kan så måste man kunna återge sin kunskap till eleverna för att de ska kunna ta åt sig kunskapen och föra den vidare. Då menar jag inte föra den vidare som en slags vandringspokal utan att eleverna har tillräcklig med kunskap för att kunna förhålla sig till världen. Lärare har en stor del i hur barn och ungdomar ser på sin omgiving och svaret på rubriken kommer se olika ut beroende på vem du frågar och vad de har upplevt.

Det öppna sinnet

"Det nya ses i ljuset av tidigare erfarenheter. Tack vare att vi har erfarit, varit med om, lärt saker och ting tidigare, kan vi lära om och från nya situationer, och kan därigenom bemästra dem. Knepet är att behålla ett öppet sinneslag samtidigt som man vet mer och mer." Carlgren och Marton s. 226

Att ha ett öppet sinne är något jag förespråkar varmt. Om vi ska lära oss av nya situationer som dyker upp måste vi våga se det ur olika perspektiv och se nya lösningar. Det är farligt att alltid hålla sig till samma spår varje gång, även fast detta skapar en viss trygghet så är det en falsk. Att det finns variation gör oss till de vi är och de är något som är värt att ha i åtanke. Skolan är idag en kulturell mötesplats och som lärare behöver vi kunna hantera elever med många olika slags erfarenheter. Jag tror på att skolan och lärarna ska både producera och reproducera kunskap för att eleverna ska utvecklas. Vi lär oss av vår historia och för att inte göra om misstag som redan har begåtts är det nödvändigt att ta den kunskapen som finns in i dagens samhälle och utveckla samt anpassa den till hur vi har det idag och hur vi vill ha det imorgon.

Tänkvärt

"No one knows everything, everyone knows something, all knowledge resides in humanity"
-Levy

Kan en politiker bestämma en utlärningsmetod?

Om jag ska arbeta som lärare vill jag att det ska ingå i min yrkesskicklighet att själv bestämma hur jag ska lägga upp min undervisning. Jag ska vara tillräckligt kompetent för att själv kunna välja bästa metod att lära en klass eller individ ett specifikt ämne. Som alltid när det gäller människor finns det inga fasta återkommande situationer eftersom det finns så mycket som spelar in, t.ex. humör, väder, hur många det är  i en klass etc. Läraren skall, i min mening, ha ett öppet sinne och kunna "läsa" sin klass samt ha alternativa metoder i sin undervisning, men hålla sig inom "ramarna". Flexibilitet är viktigt. Vi måste nå målet som finns för undervisningen men vägen till målet kan se olika ut. Därför tycker jag att det är fel att på högre nivå diskutera specifika frågor som om vi ska ha fler läxor eller liknande.

Jag fick också en fundering om hur olika situationer kan upplevas av olika personer. Beroende på tidigare erfarenheter och beroende på hur förberedd man är? Männsikor lär sig av erfarenhet men kan man hantera en situation olika beroende på om man först erfar och sen lär eller om man lär, förbereder sig och sen erfar?Om en lärares främsta uppgift är att bidra till att eleverna lär hur ska man lägga upp arbetet utifrån detta?

Undervisa

Beroende på vem som är lärare och hur den läraren väljer att undervisa kommer eleverna uppfatta och förstå ett ämne olika. Carlgren och Marton tycker att variation, urskiljning och samtidighet är kritiska sidor av undervisningen. De studier som de använt sig av visar att lärare i de flesta fall fokuserar på de förmågor som de vill utveckla hos eleven men de lärarna som gav eleverna en djupare dimension av ämnet lyckades bäst i att få eleverna att förstå vad de läst. Här ser man igen att det är viktigt att engagera eleverna i ämnet och även förklara varför man ska lära sig det.  Jag tyckte det var intressant att se att i flera fall visste eleverna bara hur de hade läst ämnet och inte om vad de läst. För att få insikt i ett ämne är det nog bra att se det ur olika perspektiv, det är något jag ska ta med mig senare i mitt yrkesliv som lärare.

Första delen - första inlägget

Att börja läsa en bok är alltid intressant om man sen vill fortsätta läsa är en annan sak. Introduktionen till Lärare av i morgon var spännande och i de första två kapitlen fick vi följa sex olika lärare på mellanstadiet i en skola 1987. Som blivande lärare är det kul att få se hur olika sex personer på samma skola kan arbeta inom samma mall. Dessutom för att veta mer om framtiden behöver vi veta vad vi kommer ifrån så vi kan se skillnaderna i vårt arbete.

Jag gillade mest lärare E, som ville att eleverna skulle vara delaktiga och engagerade i arbetet. Genom att själv stå för basen i kunskapen och sen låta eleverna spinna vidare på det som intresserar dem vet hon att kunskaperna finns där och engagemanget kommer att finnas där eftersom intresset finns. Dessutom använde hon sig av utvärderingar vilket ännu mer bidrar till engagemang och om hon tar till sig vad eleverna säger leder det till utveckling. Lärare F delade dessutom ut ansvarsområden vilket jag tycker är bra att man får ta redan från tidig ålder. Jag tror att när man får uppdrag som måste utföras, som man klarar att utföra, och där man kan se andra uppskatta vad man gör leder det till personlig utveckling och ett bättre självförtroende.

Jag hoppas att lärarutbildningens teori blandat med VFU kommer ge mig insikter i hur jag ska tillämpa litteratur men även hur jag ska använda mina kunskaper i verkligheten. Författarna nämner praxischocken där nyexaminerade lärarstudenter inte vet hur de ska bemöta situationer som kan uppstå i klassrummet som de själva ska styra upp i sin yrkesroll. Det hade varit skönt om det fanns rätt och fel men av egna erfarenheter vet jag att det inte fungerar så i det verkliga livet, det ska bli kul att se om de tar upp mer om detta ämne.